fredag 31 juli 2009

En lång väntan..

Det är märkligt vad uppslukad och socialt förstörd man kan bli av lite fiske. Eller egentligen väntan på fiske rättare sagt.
Nästa vecka sticker vi (jag, Jake, Erik och eventuellt Peter) upp till saxnäs för 4 dagar i övre ransarån.
Tyvärr så tar detta knäcken på mitt sociala liv och umgänge då jag inte får denna resa ur tankarna.
Det första jag tänker på på morgonen är ransarån. Det sista jag tänker på innan jag somnar är ransarån. När jag är och handlar på ICA ser jag inte matvaror utan olika potentiella flugbindningsmaterial. När jag sitter och pratar med kompisar hör jag knappt vad dom säger för jag klurar på vattenstånd och väder. Tittar jag på TV så zappar jag frenetiskt runt på kanalerna för att hitta ett fiskeprogram från västerbotten men eftersom de så sällan sänds så slutar det med att jag går och binder flugor istället.
Jag vet inte hur fan man ska bära sig åt för att koppla bort det och istället njuta av de dagar som man har kvar hemma och slutet på semestern.

Ihelgen får jag dock lite avkoppling från grubblandet. Anders, Viktoria och barnen kommer ner och hälsar på. Så jag och Anders ska ta oss iväg till ljungan imorgon och jag ska göra mitt premiärfiske med tvåhandsfluga.
På Allsta camping så hyr man ut färdiga kit med spö, rulle och linor för 200-300 kr/dygn. Jag ringde tidigare idag och bokade ett sånt kit för att testa i morgon. Det är rätt dyrt men det blir ändå lite billigare än att köpa en utrustning bara för att konstatera att det inte är nåt för mig.
Som tur är så har Anders börjat fuske med tvåhands i sommar och får lära upp mig hur man beter sig. Skulle misstänka att det blir lite hårdpluggande med Mattias Drugges kast DVD ikväll...

Må era liv inte stanna upp på grund av fiske...

torsdag 23 juli 2009

nära fiske, men det blev inget..

Igår kom Jake, Jessica och Lovis och hälsade på Anna och mig i Matfors. Tjejerna passade på att shoppa lite medan jag, Jake och Lovis gjorde några snabba strandhugg på ett par "affärer för att vara utomhus"
Sedan avnjöt vi ett par pilsner i solen och det blev en del fiskesnack.. rätt mycket faktiskt. Under kvällen gick vi igenom lite fiskekort från senaste och tidigare resor. Smög nog ner ett par whisky också.
Idag vaknade man så och hade en antydan till bakfylla, men inte alls så farligt. Efter att dom hade farit satte jag mig ner och kikade på "Torrflugeland III - Gi meg to March brown" och blev så inspirerad att jag själv blev tvungen att packa bilen och bege mig till ljungan.
Nu visade det sig att det gick en jävla massa vatten (skulle gissa på 170 kbm/sek) så nåt harrfiske var aldrig aktuellt. Jag fick nöja mig med att snacka med ett par laxfiskare som hade stått och nött en stund men utan resultat. När regnet sedan gjorde entré samtidigt som det kom en liten bakfyllevåg över mig så insåg jag att det var färdigfiskat för dagen.
Ser istället ut att bli lite flugbindning under kvällen. Har köpt CDC material som jag ska prova att få till lite kläckare av.

Må era vattenflöden passa till ert fiskesätt för dagen!

Saxån 19 juli

Eftersom det hade blivit strul med bokningen på nedre ransarån så var tanken att vi stället skulle försöka att få de två drop-in kort som varje dag finns tillgängliga och där först till kvarn principen gäller.
Vi kastades oss därför in i bilen vid 7 tiden och for ner till fiskecentrum. Nu visade sig det att det redan satt en snubbe där och väntade som naturligtvis snodde bägge korten framför ögonen på oss. Så vi hade inget val utan fick pröva vår lycka någon annanstans. Efter rekommendation av killen som sålde korten så fick det bli saxån. Den är ganska sen då den ligger högt på kalfjället, men de senaste dagarna skulle det tydligen ha kommit igång där uppe.
Så vi köpte korten och for upp och packade ihop tält och prylar och begav oss vidare mot saxån.
Bu är jag inte direkt någon atlet efter smällen så vandringen upp tog rätt lång tid. Misstänker starkt att Jake var rätt less för han är inte bara vadar-jesus, han är även 30% stenbock. Det innebär att han gång på gång fick stanna och vänta in mig. Efter en vandring upp på ca 3 km fick vi äntligen se en riktigt fin fjällå med växlande sel och nackar. Det enda knixet vara bara att det fanns inte tillstymmelse till vare sig insektsliv eller aktivitet på fisken. Sedan hade även vinden börjat tillta rätt ordentligt.
Vi vandrade runt där uppe i ett par timmar för att försöka hitta en plats där det fanns i alla fall lite liv och rörelse, men det var stendött. Jag provade några få sporadiska försök med guldskalle men helt utan framgång. Vi det laget hade både jag och Jake kommit till samma insikt om att det inte såg speciellt ljust ut. Vi lade därför om planerna lite snabbt och gick tillbaks ner mot bilen för att under kvällen fiska i kultsjöån istället.
När vi äntligen kommit ner, fått i oss lite mat och tänkte börja att fiska så visade det sig att kultsjöån är ett eget fvo och dit hade vi inget kort.
Vi var nu ganska möra efter nattens fiskande, lite sömn och en ordentlig promenad och bestämde oss istället för att åka mot Ramsele.
Som vi såg det hade vi fått en dags kanonfiske dagen innan och vi hade provat tält och attiraljer och allt verkade funka. Så vi var rätt nöjda och belåtna när vi puttrade hemåt. Helt nöjda var vi dock inte då vi var väääldigt sura på den snubben som snodde drop-in korten framför snoken på oss på morgonen... det kom nog både en och två svordomar och okvädningsord om den mannen under resan hem...

Må era dagsländor flyta högt och torrt!

tisdag 21 juli 2009

Nedre ransarån Lördag 18/7

Som en aperitif inför årets stora händelse, resan till övre ransaren i början av augusti, så hade jag tidigare i våras bokat upp två dagar i nedre ransarån.
Tanken var att ta med Roger upp på lite lättsamt finfiske.
Nu kunde tyvärr inte Roger följa med pga diverse skäl, men istället så "offrade" Jake sig och följde motsträvigt med.. ;-)
På fredagskvällen lastade vi racer-golfen åt jake och jessica med hur mycket packning som helst. Tanken var inte bara att fiska utan även att få en generalrepetition med vårt nya tält och våra nyinköpta små attiraljer som brännare, kök osv.
Det är alltid bra att ha provat grejorna några ggr innan man står inför 4 tältnätter långt ifrån ära och redlighet bara för att konstatera att man har någon typ av materialfel..
Lördagsmorgonen började med att Jake försov sig (trodde aldrig att något dylikt kunde inträffa)
Efter att denna skandal var ett faktum gick det snabbt att vi tog oss upp till fiskecentrum på kultsjögården.
Egentligen borde detta inlägg ha börjat med tidpunkten för mitt samtal med fiskecentrum på fredag. Jag ringde nämligen upp för att få ytterligare en bekräftelse på att det var bokat för två personer i två dygn. Den här gången svarade dom att det bara fanns en bokning för ett dygn!!! Hon som hade tagit bokningen (drul-Fia väljer jag att kalla henne) hade trott att den bokning som görs (sträcker sig från 12.00 till 12.00 dagen efter) innebar att man bokat två dagar... Alternativt var det någon annan som fick förtur till vår kort på söndagen...
Men i alla fall så var vi in och betalade korten och köpte naturligtvis upp oss på några flugor. Vi blev starkt rekommenderade att köpa några svarta klinkhammers i storlek 18 av killen bakom disken. Sedan ifjol visste vi att "na´ litet och svart" var melodin, så vi lydde hans råd och hastade sedan iväg till ån.
Vädret vid detta tillfälle var strålande sol ca 15 grader varmt och en nordvästlig vind på ca 4 sekundmeter, dvs inte helt pjåkigt. Vatteflödet var ca 5 kbm/sek så vi var väldigt nyfikna på hur vattenståndet skulle vara då vi tidigare varit där när det gick ca 12 kbm/sek.
När vi kånkat ner packningen till ån så konstaterade vi att 5 kbm måste vara kanonflöde. Det gick åtskilligt mycket mindre vatten än tidigare och det såg kalas ut.
Klockan var dock lite innan 12 så vi passade på att sätta upp tältet, plocka ihop grejorna och koka en kopp kaffe. Det ska sägas att det är lite psykiskt terror att behöva slå upp ett tält samtidigt som man står 2 meter från ett sånt kanon vatten... Det gick riktigt bra att få upp grejorna och vi kunde avnjuta en macka, kaffe, en liten whisky och en pilsner innan det var dags att börja fiska. Vi mådde så bra så jag tror inte att vi började fiska förrän närmare halv två faktiskt.
Vid den här tiden var det inte direkt en vakfest. Det blåste lite för mycket för att vi skulle kunna se om det var upp fisk eller vad de åt. En viss aktivitet kunde vi dock både se och höra med ett och anat vak. Vi kastade några kast här och var men utan framgång och gick väl igenom några av de vanligaste små svarta flugor som vi använder, black gnat, TKK, superpuppa, en och annan klinkhamer. Till slut hade vi fiskat oss upp till inloppet i det nedre selet och där i strömkanten så började plötsligt en (eller flera) större fisk att vaka. Fortfarande kunde vi inte riktigt se vad de tog på vilket gjorde att man började misstänka nån form av kläckare. Vi fiskade ett tag uppe vid detta inlopp men strövade sedan neråt med den där misstron på sig själv som fiskare som man får ibland då det är fisk i rörelse men man får dom inte. Vi vadade över på andra sidan och fiskade sedan oss nerströms. Vi hittade då en fin liten djupkant som strömmen skar utefter. Där kunde vi se att det började vaka en hel del. Så jag satte på en liten brunröd CDC kläckare och lade ut i strömkanten och pang så satt det en fin liten öring på. Sedan fick jag två till på tre-fyra kast och tänkte att nu har man knäckt koden. Tyvärr hade jag bara en sådan kläckare i asken och den tredje öringen tuggade sönder den till oigenkännlighet. Under tiden hade Jake satt sig i position för en bättre fisk som vakade. Ett tu tre hör jag Jake småskratta för sig själv och ser hans klass 4 spö stå med en ordentlig båge. En riktigt fin fisk som han efter lite trilskandes med kunde landa. Längd 40 cm och uppskattad vikt ca 8 hg.
Under året så fiskar man mest harr hemmavid. Man blir alltid chockad över vilken explosivitet och kamplust det finns i fjällöring. En öring på 2 hg går lätt att jämföra med en harr på 6hg. Dom är som tokiga, hoppar, rusar studsar och far. Man kan bara stå och fånle.
Sedan fiskade vi oss vidare ner tillbaks mot basecamp och vilyckades lura en och annan på vägen ner innan det var dags för mat.
Efter en portion med pasta carbonara och en öl med efterföljande kaffe och whisky gav vi oss ut på nytt. Vinden hadde under eftermiddagen vänt och nu blåste det mer en sydlig vind och det hade blivit lite varmare. Vi kunde nu se dagsländor komma flytande som små vita segel som öringen började plocka av. Det är alltid lite av en dröm att komma till ett fint fjällvatten samtidigt som en kläckning kommer igång. Men vinden hade mojnat så att vattnet låg så gott som spegelblankt och det kändes som att fisken skyggade för våra tafsar. Jake hade nu (som den vatten-jesus han är) redan svävat iväg upp till den strömkant som vi "hittat" under dagen. Jag hörde han ropa "superpuppa" över ån och förstod att han hittat melodin för kvällen (nu är väl alltid en superpuppa melodin men ändå!) Det dröjde inte heller långstund förrän jag återigen hör det nöjda kluckande skrattet eka över ån och ser hans spö stå böjt hela vägen ner i handtaget. Efter en lite stund kan han visa upp en fin öring som också den låg på 40 cm men kanske var lite fetare än den han fått tidigare.Själv gick jag upp mot inloppet och spanade efter fisk men utan att se några direkt i strömmen. Efter att ha vadat över jag också och gått ner mot jake hade jag ett kanonläge på att presentera en fluga. Vis av Jakes erfarenhet fick det bli en superpuppa som lades ut. Smack! En kanonfinöring går upp och tar puppan så att knuten far all världen väg! Det var en myyyycket fin fisk.Definitivt personligt rekord som försvann... Efter en stunds svordomar och efter att ha lugnat mig lite knyter jag på en ny superpuppa och lägger ut mitt i "V-et" i strömmen. Kastet blir dock inte så lyckat och jag får en del löslina som jag försöker samla upp. Då bestämmer sig en fin öring sig för att nypa till. Mothugget sitter som det ska men jag tappar linan och har mindre panik innan jag får kontakt med fisken igen. Sedan tycker den nog att det får vara nog, så den tar helt enkelt och går nedströms och tar med sig hela fluglinan och en del av backingen ut. Sen får jag stopp på den och vinner lite lina tilbaka innan den sticker igen. Den här gången är halva backingen ute också innan den stannar. Nu är jag rätt skakig då jag bara fiskar med 0.15 tafs och jag känner att det är en fin fisk. Sedan vinner jag sakta meter efter meter samtidigt som jag inte kan hålla mig utan ett halvt hysteriskt skratt utbryter bara för att det är så förbannat skojigt! Jake kommer under tiden upp mot mig och filmar och jag tänker be honom att håva men kommer på att den förbannade håven sitter fast i ett snöre. Jake vågar inte hellre gå närmare då fisken befinner sig mellan oss. Jag har nu fått den så nära att jag sett den ett par ggr och tror först att det är en röding som jag sett buken på men när jag får den närmare ser jag att det är en öring. Med tanke på styrkan hade jag trott att den var på 28-30 kg ungefär, men ser nu att det är en mer beskedlig fisk. Efter lite fumlande med håvningen så lyckas jag håva den och kan pusta ut. I uppståndelsen glömde jag bort att mäta den men skulle gissa på ca 45 cm. Vikten var drygt 1,3 med hov och ca 1 kg +. För närvarande så räknar jag in den som personligt rekord på 1,1 kg på enhandsfluga. Efteråt så är man helt urlakad. När adrenalinet släpper blir man helt virrig och darrig men samtidigt så satans nöjd!
Vi firade våra fiskar där vi stranden med ett par små whisky innan vi fiskade vidare. Under kvällen så fortsatte kläckningarna av (vad jag tror var ) fjällåslända och röd strömslända. vi fick fisk på diverse dagsländor både dun och spent så länge de presenterades högtflytande. Även superpuppan firade naturligtvis triumfer. Vi tog sedan en liten rast med ett litet nattmål och ett par whisky och gjorde upp en eld. Jag kan ärligt säga att livet inte blir mycket bättre än den där kvällen. Bra fiske och väder, en god vän att snacka med samtidigt som man smuttar på en whisky vid elden och ser rådimman komma rullande... livskvalité!
Trots att rådimman rullade in så var fisken fortfarande aktiv och käkade spent och nymfer. Trots att klockan var mycket slagen så kunde vi inte hålla oss utan gick ut en gång till. Jag bestämde mig för att prova en streamer uppe i inloppet. Det skulle jag aldrig ha gjort. Jake kallade mig allt ifrån nätfiskare till spinnfiskare och diverse sarkastiska kommentarer ekade över nedre selet. Nu är det dock så att det är alltid skoj att prova och de riktigt stora fiskarna tas nattetid på streamer. Jag fick omedelbart en öring på ca 4 hg i första kastet och i tredje kastet sög det i ordentligt igen på en svart marabou streamer. Efter en lång hård kamp i strömmen så lyckades jag landa en guldskimrande öring på ca 7-8 hg och ca 38-40 cm lång. Efter det var jag ganska nöjd med dagen. Dimman hade också kommit så att vi knappt kunde se varandra längre, så vi återvände till tältet för att värma oss med en liten eld och en sängfösare.
Kort sammanfattat var detta en av mina absolut bästa fiskedagar. En sån där dag när allt stämmer och allt bara känns perfekt.
I nästa inlägg så tar jag upp söndagens fiske som tyvärr inte höll samma klass.

Må era fiskedagar nån gång bli som denna!

onsdag 8 juli 2009

Packlista

Har just suttit och plitat ihop en packlista för sommarens hemfärd till Ramsele och i och med det även fisketurerna som planeras.
Det är bara att konstatera. Jag måste köpa en lastbil!

söndag 5 juli 2009

Gimån 4 Juli

Staffan och Anna var över och käkade i förrgår och vi kollade upp så att älgen var blå. Det resulterade i att jag och Staffan planerade in en liten dagstur upp till Gimån, Albacken närmare bestämt.
I fjol var jag dit min första gång. Kan väl inte direkt säga att det var kanonfiske då jag endast lyckades lura 2 pytteharrar och endast såg ett vak på hela kvällen.
Vi for ändå dit då det är lite av ett klassiskt vatten. När vi var framme kikade vi in på Albackens Jakt och Fiske camp. Vi var väl lite oroliga över att det skulle vara fullt med folk i dessa vatten med tanke på att vädret var bra och det är mitt i semestern. Som tur var så var det helt folktomt (vilket brukar tyda på tvivelaktigt fiske) så vi kunde välja vilken av de tre poolerna som vi ville.
Vid mitt besök i fjol så var jag i poolen vind namn "skrovelforsen" En fin pool som bestod av tre forsar med en hel del vitvatten. Men nu tänkte vi att vi provar en annan pool mest för att prova ett nytt ställe. Valet fick bli "Täckelsjöforsen" efter rekommendation av Sigvard Karlsson (Ägare av campen)
Nu hade väl fisket enligt honom varit riktigt klent sista tiden. Han berättade om en fiskare som varit där under veckan som hade varit i Idsjöströmmen (Lars-Åke Olssons restaurerade och kända harr paradis) Han hade under 4 dagar fått 1 (!!) fisk på ca 15 cm....
Då snackar vi om ett harrvatten som fok far till för att fiska troféfisker..
Vi for ner till vår pool och som vanligt när man kommer fram till ett okänt vatten så pirrar det en hel del i magen.
- Är det för mycket/lite vatten?
- Går det att komma åt att kasta?
- Kommer det att kläcka?
- Vad är det för botten?
Det surrar tusen frågor i skallen som man bara vill ha svar på.
Nu visade det sig att denna pool var riktigt fin. Den bärjade med en gammal damm som var riven och istället var det nu en riktigt fin nacke ner mot en fors med rätt hög fallhöjd. Efter forsen så blev det lite lugnare ström som en massa stenholmar låg utspridda i. Sedan en liten nacke igen följd av ännu ett strömparti och sedan en tredje nacke ner mot en ganska kraftig fors igen.
Längre än så gick vi inte, men det såg ut som att det längr ner blev en liten större eda innan nästa nacke tog över. Vi nöjde os med att vara i den övre delen av poolen dock.
Vi kom fram ungefär vid 16 snåret och kikade för att se några vak men totalt lugnt på ytan. Vi tog istället grejorna och gick på en liten walkabout för att kolla läget. När vi var längst uppe vid den gamla dammen/nacken så syntes det att det utan tvivel var tvunget att stå fisk där. Så Staffan fick gå ner och börja blindfiska där.
Själv valde jag att gå över ån och gå nerströms för att komma ut på de stenholmar som låg här och var.
Det var dock ganska trickigt. Gimån är en å som mest bara verkar bestå av skrovel och sprängsten och däremellan både djup och snabb. Till slut hittade jag dock en väg ut på holmarna så att jag kunde fiska av dom lite snabbt. Naturligtvis kastade man på en superpuppa lite snabbt men det fanns ingen aktivitet alls på ytan så jag bytte kanska snabbt till en harörenymf med guldskalle. På den fick jag ganska snabbt på en rätt fin harr som tyvärr lyckades slita sig (Nymffiske är svårt!) Sedan gick jag mest runt och kikade innan jag bestämde mig för att ta med Staffan till baslägret och koka lite kaffe och invänta en lite kläckning.
När jag kom upp till Staffan så var han ganska nöjd. Det hade varit mycket fisk i farten och även ett par hyggliga harrar hade han krokat. Skojigt! Det är alltid skoj när man som nybörjare har fiskkänning.
Just efter att kaffet är färdigdrucket så ser jag att det börjar kläcka en del nattsländor så vi återupptar fisket. Jag sätter på en HN nattsändepuppa och får i snabb takt en 3-4 harrar.
Tyvärr så är det sedan en större fisk som klipper tafsen och försvinner med den flugan så jag går över till en gammal hederlig superpuppa som också funkar bra (men inte riktigt lika bra faktiskt..)
Under tiden har Staffan gått tillbaka upp till den första nacken och det dröjer inte så lång tid innan jag får ett MMS med en skaplig öring) Så jag knallar upp för att snacka lite med honom. Han har tydligen haft ett riktigt bra fiske med fisk som är upp hela tiden. Nu har nattsländorna kommit igång ordentligt och kläcker för fullt under någon timma.
Kvällens behållning var dock när Staffan berättar om öringen (som var hans först flugfångade av hyfsad storlek)
- När jag fick upp han så small tafsen av, men jag fick tag få fisken med bägge händerna och klämde åt samtidigt som jag hör mig själv säga högt "Jag släpper dig aldig!!"
Den synen skulle man vilja se och höra :-)
Allt som allt var det en trevlig kväll med fint väder och riktigt hyfsat fiske, även om det inte var någon riktig storlek på dom (Ju mer jag är ute och fiskar här nere inser jag vilket fruktansvärt bra harrvatten meåforsen är hemmavid)

Må era tafsar aldrig brista när ni tar er första öring!
Mer bilder kan ni hitta i fotoalbumet
(Bilderna tagna av Staffan Öhrberg)
Lite drillning



En nöjd Staffan med en fin ihjälkramad öring!

fredag 3 juli 2009

Långt mellan inläggen

Har kommit på att det är långt mellan inläggen nu på sommaren. Man hinner liksom inte med att uppdatera och skriva in för man är mest ute och fiskar eller gör nåt annat.
Och skulle man ha tid och komma ihåg att skriva in några rader så har jag datorn inne i det varmaste rummet i huset. Att då sätta sig ner i en halvtimma med 40 graders stillastående värme lockar på nåt sätt inte så mycket...

Det har under de senaste veckorna inte varit så mycket seriöst fiskande. Det har mest blivit kastträning/harrfiske i ljungan och med ganska medioker framgång.
Var hem till Ramsele en sväng i midsommar och då passade jag på tillsammans med Jake och Peter att göra ett besök nere i Ås där vi fick några hyfsade harrar även om jag tyckte att dom var lite småtröga (för att vara där)

Sen var jag och Anna upp och hälsade på Gunnar och Eva uppe på Raftsjöhöjden. Jag var lite småsugen på att fara över och prova Storån som man hört en del om. Gunnar var väl lite mer pigg på att fara ner till sjön och bra kasta efter lite gädda och så fick det då bli. Gäddfisket var dock väldigt trögt. Hade flera följare och nafsare på jerkbait men bara en enda som jag lyckades kroka.
Gunnar fick en liten rackare också på dagens sista kast så det jämnade ut sig.
Trögt var det oavsett.
Då det har varit en värmeböjlja de sista veckorna och jag har gått på semester så har de sista dagarnas prioritet varit att "hålla älgarna blåa" och bra tagit det lugnt. I morgon är jag däremot litelur på om det inte blir en liten tur upp till Gimån.. fåre se vad som händer..