Jakten på ny bil

I lördags packade bilen som sagt ihop igen på väg till jakten.
Det är acceptabelt att en bil går sönder när man är på väg till jobbet, IKEA eller dylikt. Det är INTE acceptabelt att det sker under transport till eller från fiske, jakt eller jakt/fiske affär.
Därför så började jag budning på en ny bil genast jag kom hem i lördags.
Auktionen på dennna Subaru Outback Diesel så vann jag i onsdags (även om det kanske blev lite dyrare än jag räknat med)
Anna och jag tog därför ledigt på torsdagen och hyrde bil och for ner till Strängnäs för att inspektera den och hämta hem den.
Tyvärr så visade det sig att den var inte vad jag förväntat mig.
Den var i generellt "dåligt" skick. Inte så man kunde direkt sätta fingret på det, men extremt skitig och oljig i motor, smårepor lite överallt, luktade blöt hund invändigt.
När jag startade upp motorn så lät den ändå bra. Man är lite ovan att lyssna efter missljud på en boxerdiesel men såvitt jag kunde förstå gick den fint.
Så iväg på provkörning. Direkt när jag drar iväg ettan så bestämmer jag mig: "Det blir ingen affär" Den spikar rätt fult både på ettan och tvåan. Att en kall diesel "går hårt" när den är kall är helt ok, men den ska inte spika..
Direkt när den blev varm gick den bättre men blev ändå misstänksam. Kollade oljan och den var svart/grå på ett sätt som jag inte alls tyckte om.
Tyvärr så kunde inte killen från förmedlingen höra knacket och därmed kunde han inte heller dra av den avgift som ligger på ett köp. Man får nämligen intedra sig ur ett köp om man inte kan påvisa att bilen markant skiljer sig från det besiktningsprotokoll som dom upprättar på alla bilar.
Så det vara bara att acceptera att man kastat bort 3000 kr... igen...
Killen var dock förstående och sade "jag kollar bilen i morgon bitt när den är kall. Om den spikar då så glömmer vi avgiften"
Så i går morse ringde han upp och sade att jag hade rätt. Den gick väldigt hårt när den var kall. Han hade varit iväg på en fristående subaru verkstad och där fått veta att dessa boxer dieslar går väldigt "hårt" när de är kalla och att det var precis i sin ordning.
Men han förstod också vår skepsis och sade att dom ville naturligtvis inte ha en besviken kund varefter han drog bort den avgiften.
Så kostnaden på vår lilla Strängnäs tripp blev bara hyrbilskostnad och soppa.
Nackdelen är att nu får jag leta vidare efter ny bil...

Audin då? Jodå den står kvar på verkstan. Den nya generatorn kom inte förrän fredag lunch och reparatörn hann inte med att plocka ihop den. Förhoppningsvis kommer den bli färdig på måndag.
Hamnar väl kring 8-10000...tjohooooo...
Den här månaden skulle jag gissa på att vi lägger ut ca 30000 på bilen...

Må era bilar vara gratis och odödliga!

Lagt bud på ny bil

I går morse när jag kom hem efter att Anna hade varit och bogserat hem mig så bestämde jag mig för att nu ska bilhelvetet bort.
Så en timma efter detta så lade jag ett bud på kvarndammen på en subaru outback diesel. Ska bli intressant att se om budet står sig. När jag så här i efterhand lugnat ner mig lite kom jag på att jag kanske skulle ha snackat med banken först.. Och kanske framför allt Anna..

Må era bilar vara tillförlitliga och billiga i drift!

Laddningen dog på bilen

I morse vid kvart i 5 så påbörjade jag resan upp till jaktmarken. Vi skulle jaga en sväng på morgonen och stycka på eftermiddagen. Såg ut att bli en fin morgon då det var helt vindstilla och ca -4 grader.
Allt såg ut att vara kanon, till att jag kom upp till Liden..
Varningslampan för laddningen tändes tvärt och volt mätarn sjönk snabbt ner till 12 volt.
Fanns liksom inget annat val än att vända om hem igen..

Med en konstant sjunkande voltmeter så lyckades jag ta mig tillbaka till Bergsåker innan bilen dog för mig.
Normalt har man nu ett problem. Vem ringer man till halv 6 på morgonen och ber om bogsering?
Som tur är kom brorsan ner till Sundsvall igår för en hotellhelg tillsammans med sin sambo och dom sov över hos oss igår. Jag ringde därför hem till Anna som kunde låna brorsans bil och komma ut och bogsera hem mig. Men nu sitter jag här och tar mig inte upp till jaktmarken. Vi ska stycka idag och planen var att åka upp med köttet till farsan. Vet dock inte hur jag ska bära mig åt nu. Har ingen bil och en hyrbil är inget jag känner mig så sugen på då det inte är gratis..
Men nu är jag bestämd över en sak i alla fall... Bildjävulskapet ska bort!! Har med däckkostnader lagt ut över 20 tusen denna månad (med en schablonberäkning på vad detta kommer kosta). FY FAAAAN!!!!!

Må era bilar vara driftsäkra, eller i alla fall jakt och fiske säkra!

Sista dan innan uppehållet

I onsdags var min sista fiskedag i ljungan innan uppehållet.
Jag tänkte försöka hinna med ett par timmars fiske innan månadsuppehållet kommer. Så jag flexade ut vid lunch och for iväg ner till Grimman. Konstigt nog var jag helt ensam där.
På väg ner mötte jag två spinnfiskare som hade haft två känningar. En stor tappad och en mindre som också tappades.

På med Rio S1/S3 och "skäggdödarn" dvs den egenbundna tub som jag fick den sk. "skäggöringen" på häromdagen.
En S1/S3 på det vattenflöde som var (ca 210 kbm/s) är väl kanske lite väl lätt men den är så trevlig att kasta med och mina tyngre linor har jag inte fått till kapningen på riktigt så det blev den oavsett. Tanken var väl också att börja fiska lite ytligt för att sedan öka sjunkgrad.
En bit ner på sträckan under första repan har jag också ett ordentligt nyp i flugan. Släpper dock efter bara nån sekund. Var ingen monsterfisk men kändes som en rätt fin ändå.
"Nu kanske det är lite fart på dom" tänker jag , men ack så fel jag hade.
Fiskade till det blev mörkt och kände inget mer..

Nu är det bara att sjå sig till den 16 November då det är nypremiär efter lek-uppehållet. En hel månad under den bästa tiden.. Det är iofs bra att fisken får tid på sig att leka i fred men det är ändå så irriterande då man vet att det finns stor chans att det nyper på fisk och det är man inte bortskämd med nu när man givit sig in i flugfiskerået...
Nåja, jag får istället tid på mig att justera mina linor till rätt längd och tyngd. Får väl provkasta med lite garn längst ut. Det borde väl ändå vara tillåtet?!?

Väder: Blandad molnighet
Temp:ca 6 grader
Vind: NV ca 5 s/m
Vattenflöde: ca 210 kbm/s
Vattentemp: Ca 12-13 grader

Må era öringar leka då det ligger is på vattnet och fiske ändå är omöjligt!

Omstart oktoberjakten

Omstart av oktoberjakten blev en trevlig historia. Vi hade en hel del älg i rörelse och sköt både vuxet och kalv.
Själv var jag som vanligt i år iskall och såg ingenting.

Nja förresten, helt iskall var jag väl inte när jag tänker efter.
På lördagsmorgonen så tog jag mig passet vid namn "tornet - gråknösflon" som är ett fint litet torn där man sitter i kanten av en myr och där en kraftledningsgata skär myrkanten.
Efter den lilla promenaden dit och klättringen upp i tornet, och jag hade stått och filosoferat en stund, så startade det som är alla älgjägares värsta ovän…
Magen började helt enkelt göra revolt…
Det klassiska "mrrroooarrrrrrgrrrr" hördes från de nedre delarna av magregionerna..
Alla ni som hört det ljudet och känt den känslan vet att vi snackar nu sekunder innan det händer otrevliga saker i byxan.. Därför blev det snabbt patron ur och ner ur tornet fort som fan!
På väg ner på stegen hör jag i radion de ord som man minst av allt vill höra vid detta tillfälle
"Allan, var beredd nu! Det är på gång upp till dig nu!"
Hunden hade fått upp och det gick åt mitt håll med gångstånd.
Men nu är det så att vissa saker går bara inte att stoppa!
Var sak har sin tid. Bajsa först och skjuta älg sen!
Så med en väldig fart så åkte byxorna ned och en liten stjärt-explosion påbörjades.
Naturligtvis hör jag samtidigt gångståndet komma närmare i rask fart. Snabb torkning och övertäckning av brottsplatsen med mossa och en gammal stubbe och en ilfärd upp i tornet igen.
Väl på plats uppe i tornet så är gångståndet bara 30 meter från kraftledningen. Skjutställning intas och fingret läggs på säkringen. Då tvärkastar och det och springer fort som tusan därifrån.
Inser att älgen fått vind ifrån mig och jag kan inte klandra den för att den fort tar sig därifrån. Hade inte spelat någon roll även om inte vinden legat på mot det hållet. Den lukt som redan låg över nejden hade nog fått samtliga däggdjur utrustade med näsa att gå åt rakt motsatt håll…
Det är bara att konstatera att det inte är mitt år i år…

Sedan ska det väl tilläggas att efter vi hade jagat halva såten så började jag fundera... "hmm, stoppade jag verkligen in en ny patron i loppet efter att jag kom på pass igen...?"
Naturligtvis hade jag inte gjort det...
Hade bara saknats att det klivit ut en 30-taggare i kraftledningsgatan, man hade styrt fram säkringen och tagit nooooga sikte... och... ingenting!

Må era magar kunna avgöra när det är läge..!

Oktoberjakt

I helgen blir det åter älgjakt då jakten startar om med kanske den finaste tiden.
Oktoberjakten är den tid då frosten börjar komma och skogen skiftar i alla upptänkliga färger.
Finns inte mycket som är bättre än att sitta på en frostnupen myr och dimman sakta lättar när solen går upp. Det är kristallklart i luften och man kan höra ett löv ramla på hundra meters håll. Orrarna sitter och "kookrar" och man kanske har gjort upp en liten eld och samtidigt smuttar på en kopp kaffe när en hund plötsligt börjar skälla i skogen ovanför dig och man hör det karaktäristiska ljudet från en älg som kommer åt ditt håll.. Livskvalitet!

Sedan finns naturligtvis även motsatsen. Blötsnö i 15 sekundmeter när du sitter på ett igenväxt hygge där du bara kan se en meter framför dig och klockan är halv 5 på söndag kväll när någon skadskjuter en älg i andra sidan av skogen och du vet att det är flera timmars eftersök..

Men nu är det bara att fokusera på det positiva. Morgondagens jakt ser vädermässigt ut att bli bra. Inget regn och behaglig temperatur.
Laget kommer att jaga hela veckan men jag har bara helgen på mig då jag inte har ledigt. Det är bara att hoppas att det blir en bra jakt under den tid jag är på plats.

Måste erkänna att jag är bra sugen på att fälla en älg nu. Jag såg inte ett hår under september och det vore trevligt att i alla fall få vara i närheten.

Har ännu aldrig fått fälla en riktigt stor oxe så det vore drömmen. 20+ vore ett lämpligt djur...

Jag har alltid sagt att man får ett enda sånt tillfälle per jaktliv. Själv har jag inte fått det tillfället ännu, så jag väntar..

Må ert jaktlivs oxe stå stilla och nära!

Skäggdödarn

Tjolahoppsansa va jag är gla´ för jag har inget skägg!

Efter påtryckningar från arbetskamrater så kunde jag igår flexa ut från jobbet ett par timmar tidigare. Skälet var helt enkelt att göra en ny attack för att få en öring så att jag äntligen kunde få raka mig!
Under veckan så har det till och med skett en insamling bland mina medarbetare av flextimmar så att jag skulle kunna vara ledig och därmed ges en chans att få ansiktsmöglet att försvinna genom fiskefångst. Kommentarerna har haglat kring hur illa det sett ut. Till och med Anna fick höra kommentarer på sitt jobb då hon vid ett tillfälle i veckan då, hon hade en aktivitet med några kollegor, och fick höra från de bakre leden en utropad kommentar:
"Vad tycker du om Allans "skägg" då?"




Det sk. "skägget"...










Med endast några få timmar på mig så blev det då en tur till ett hyfsat säkert ställe, nämligen krokforsen.
Vattenflödet låg på ca 217 kbm/s vilket gör att det blir lite mer drag i vattnet även för fluga och därmed känns lite mer fiskbart. Annars känns krokforsen mer som ett ställe där spinnfiske kan skörda stora framgångar.Men jag har haft bra flyt där med spinnspöet och vet att det nästan alltid finns fisk där.
Men nu var det folktomt där och jag kände att bara det var lockande, då jag under tidigare fisketurer varit på ställen där det garanterat är mycket folk.

Jag började dock med att prova en ny lina som jag köpt relativt nyligen, Guideline Triple-D S1/S2/S4. Funkade väl hyfsat även om den var för lång/och tung för mig och spöet. Orkade inte börja kapa och korta där på plats utan fixar det vid ett senare tillfällen. Tanken var ju ändå att försöka få upp en fisk och inte att prova linor...

Så jag satte på en Rio AFS S1/S3 och en egenhändigt bunden tub (orange tail, silver kropp, svart rävvinge, blå flashabou och orange hackel) och börjar gå en repa.
Ca 10 meter ovanför vindskyddet så nyper det plötsligt till mitt i strömkanten.
Fast fisk!
Känner relativt snabbt att det inte är någon jättefisk men det är ändå en av de viktigaste drillningar jag nånsin gjort.
"Måste få upp den, Skägget! Skägget!" malde tanken hela tiden. Drillningen gick dock bra och jag kunde ganska snabbt få upp den på land trots att den var väldigt pigg och alert. Väl på land var mobilen snabbt framme och förevigade fångsten med bild som snabbt skickades till diverse kamrater och kollegor med en lugnande hälsning om nära förestående rakning. Svaren blev i stil med:
"Prisa Gud!"
"Jag blir rörd, glädjetårarna rinner, ÄNTLIGEN"



Fisken som fick ansiktsmöglet att kunna saneras.
Inte den största men en av de mest välkomna...


Lite skamsen att säga så klubbades denna fisk. Vi hade ingen fisk hemma och Anna får besök i helgen av en god vän så därför kändes det som att det var en perfekt fredagsmiddag för dom två.

Nu när jag skriver detta så måste jag säga att det känns faktiskt konstigt att nästan ha skamkänslor för att man tar rätt på en fisk? Det är trots allt det som det går ut på. Jag tar kanske upp två-tre öringar per år och återutsätter resten så då ska jag banne mig inte må dåligt över det. Hmm, måste försöka hitta tillbaka till mina inre mördarkänslor..

Fisken i sig var en gallfisk som vägde ca 1,5 kg och var i kanonkondition. En perfekt matfisk skulle jag säga. Riktigt skoj var det också att ta den på en egenbunden tub. Denna tub fick namnet "skäggdödarn"

Väder: Mulet som klarnade upp till blå himmel
Vind: I stort sett vindstilla
Temp: Ca 15 grader som föll ner till ca 7 grader
Vatten: Ca 220 kbm/s

Må ert skägg vara tjockt, jämt och aldrig växa i cirklar

sjuk och därmed deprimerad..

Ligger fortfarande sjuk i denna förbannade influensa. Nu har det gått 10 dagar utan att jag har fått röra ett flugspö..usch..

Till råga på det så har jag precis sett en mycket trevlig fiskefilm, "Drömån - Ett myggfiskeparadis" som jag fick hem i brevlådan härom dagen. Mycket trevlig film med ett riktigt bra foto.
Handlar om en kille som förverkligat lite av en dröm. Han har själv filmat allting och varit ensam på hela färden. Under 7 somrar så har han själv med kanot letat efter sitt drömvatten och samtidigt filmat allting själv.. Fy tusan vilket slit men gud vad underbart samtidigt.

Det fick mig då naturligtvis att börja fundera.. Hur många möjligheter har man själv att kunna förverkliga en sån dröm om sitt drömvatten och sin drömfisk? Jovisst har man rätt många fiskedagar per år, men 98% av dessa dagar är i vatten där man bara stillar sitt mest akuta fiskebegär och kanske inte räknar med vare sig drömfisk eller den där optimala naturupplevelsen.

Hur ska man hinna med på den tid man har kvar?
Med min skröpliga nacke och skalle känner jag att det finns inte så mycket krut kvar som man kanske skulle önska. Kanske inte finns mer än 10 år kvar där man orkar vara ute i skog och mark.
Om man då räknar lite krasst på det så kanske man får 5 dagar per år vad gäller fjällfiske. På 10 år innebär det alltså ca 50 dagar. Om man då bryter ner det så får man på dessa 5 dagar per år räkna med att det går troligen bort 2 dagar pga av dåligt väder, en dag går bort i ren transporttid minst en dag varje år pga taskigt vattenstånd och man kanske har 1 dag per år med hyfsat fiske på rätt plats vid rätt tid.
Då återstår 10 dagar sammanlagt och av dessa kan man räkna bort 5 dagar pga att man helt enkelt inte har rätt fluga med sig, 1 dag pga av spöbrott, 2 dagar pga sjukdom. Då återstår 2 dagar..
Jag har alltså 2 dagars bra fiske kvar att hoppas på... Om inte det är en deprimerande tanke så vetefan..

Må era bästa fiskedagar ligga framför er!